Bottenfauna

Bottenfauna är de djur som lever i anknytning till vattendragens botten. Det är olika insektslarver, iglar, maskar, kräftdjur, skalbaggar, snäckor och musslor. De utgör på många sätt en grundläggande funktion i ett vattendrag.

Bottenfaunans sammansättning och mångfald, god eller dålig, är därför ofta ett bra sätt att beskriva ett vattendrags karaktär och dess ekologiska status. Bottenfaunan är i sin tur en viktig föda för fiskar och fåglar som lever i anknytning till vattnet. Om någon art eller grupp av bottenfaunan försvinner från det ekologiska samhället får detta därför ofta konsekvenser för andra arter.

Om belastningen av föroreningar blir mycket kraftig eller vattendragets naturliga struktur förstörs, till exempel genom ovarsamma rensningar och kanaliseringar, får man till slut ett ekologiskt system som endast består av ett fåtal tåliga arter.

Många arter inom bottenfaunan lever i vattnet under längre perioder. Vissa sländor lever som larver i vattendrag i fem år. Musslor kan leva ännu längre. Detta gör att undersökningar av bottenfaunan kan vara ett bra mått även på den lite mer långsiktiga vattenkvaliteten. Genom att regelbundet ta prover på djursamhället kan man således avspegla påverkan på vattenmiljön en längre tid tillbaka, medan exempelvis kemiska prover snarare ger en ögonblicksbild av vattenkvaliteten.

I åarna på Österlen finns det på många sträckor en artrik och individrik bottenfauna. Andra delar är mer påverkade av grävningar och föroreningar, vilket ger en artfattig bottenfauna.

Under våren 2006 lät Österlens Vattenråd göra en genomgång av hittills gjorda undersökningar och dessutom gjordes provtagningar på många ställen i de större åarna. Resultaten redovisas å för å i rapporterna nedan. Undersökningarna är också underlag för  de årliga provtagningarna.

Resultaten från undersökningarna kan användas för att få en bild av hur vattendraget mår. Detta görs genom att räkna på olika index. Läs gärna mer om detta på vår sida om Bottenfauna som miljöindikator.