Rörums södra å

Allmänt

Tack vare det kuperade landskapet har åns huvudfåra kvar majoriteten av sitt ursprungliga och slingrande förlopp med forsande partier. En blandning av skog, böljande betesmarker och åkermark omger ån. Stora delar av ån kantas av träd som skuggar vattnet och förhindrar igenväxning av övrig vegetation.

Ett av Österlens vackra vattenfall, Forsefall, ingår i avrinningsområdet och ligger mellan Ö Vemmerlöv och Rörum. Forsefall faller i fyra etapper och har en total fallhöjd på runt 15 meter. Nedströms Forsemölla ligger Sträntemölla, en av Sveriges äldsta vattenkvarnar.

Vattenkemi

Åvattnet är mycket näringsrikt och övergödningen av vattendraget påverkar både djur- och växtlivet genom igenslamning och låg syrgashalt i bottnarna när död växt- och djurmaterial bryts ner. 

Vid delar av ån där vattnet rinner snabbt och forsar är syresättningen hög och självreningsfunktionen bra. Tillförsel av grundvatten är stort och temperaturen i vattnet skiljer sig enbart ett par grader mellan sommar och vinter. 

Biologi

Landskapets stora variation med öppen betesmark, stengärden och buskar ger livsmiljöer till många djur och växter. Rörums södra å hyser ett rikt djurliv och bland annat sällsynta nattsländelarver har påträffats i ån. Känsliga djurarter hittas oftast i strömmande avsnitt som överlag har en bra syresättning och är fria från slam. Slam, som bildas vid nedbrytning av växt- och djurmaterial i övergödda vatten, spolas iväg till lugnflytande vatten och vidare till Östersjön där de påverkar ekosystemet negativt. 

Forsärla och strömstare häckar vid ån och vistas ofta vid kvarnana och där vattnet forsar. Vid Pennings mosse häckar bland annat enkelbeckasin, skogssnäppa och sothöna. 

I ån finns både stationär och havsvandrande öring.

Hasselmus, barbastell och mandelblom trivs i området och det förekommer både långbensgroda och lövgroda.

Naturvärden

Rörums södra å har ett högt naturvårdsvärde med bland annat gamla bokskogar, ett naturreservat där ån rinner nedför ett vattenfall och grodrika våtmarker. I kombination med en spännande geologi visar området en hög biologisk mångfald med bland annat hasselmus- och lövgrodelokaler. Det finns flera nyckelbiotoper bestående av alsumpskog, ädellövskog och mosse.

Vid Skräddaröd/Älmhult finns en hasselmuslokal, långbensgroda och dessutom både gamla och aktiva lövgrodelokaler. Ett större område med sumpskog bestående av al och glasbjörk finns vid Grönhult.

Vitaby skog visar delar av en sumpskog, en värdefull lägre fauna, vedsvamp och tickor. Det finns dessutom ett naturvärde som utgörs av en ren lövsumpskog.

Påverkan

Det kommunala reningsverket i St Olof har ån som recipient för det renade avloppsvattnet.

Näringsämnen läcker till ån och påverkar tillsammans med bekämpningsmedel vattenkvalitén och livet i ån. Fysisk påverkan av ån i form av utdikning har lett till att regnvatten inte lagras i marken utan istället transporteras snabbt nedströms vidare till havet där det påverkar kustområdet och Östersjön. En snabb transport av vatten kan även leda till igenslamning av bottnar och ökad erosion av kanterna vilket snabbar på övergödningsprocessen.

På somrarna kan flödet bli så lågt att ån ligger torr. Bevattningsuttag utgör ett av hoten för livet i och runt ån.