Bottenfauna
Bottenfaunan är en bra miljöindikator – dvs de organismer som man finner på botten av vattendraget är en bra indikator för hur ån mår. Olika arter är känsliga för föroreningar, försurning eller låga syrekoncentrationer. Genom att regelbundet ta prover på djursamhället kan man få en övervakning som inte bara speglar miljön vid ett ögonblick, utan hur miljön påverkas under hela året.
Bottenfaunan är viktig för vattendragen:
- Den utgör en stor del av den biologiska mångfalden.
- Den är en viktig födokälla för fisk.
- Den spelar en viktig roll vid nedbrytning av organiskt material.
För bedömning av bottnarnas djursamhällen används ofta olika så kallade index. För beräkning av index får de olika arterna olika poäng beroende på hur känsliga de är för föroreningar, försurning eller hur vanliga eller ovanliga de är.
Shannons diversitetsindex är ett mått på mångformighet. Diversiteten är hög om många arter finns och flera arter är dominanta och den är låg om få arter finns eller om få arter dominerar.
Danskt Faunaindex (Föroreningsindex) är ett mått på hur känslig artsammansättningen är för organiska föroreningar och eutrofiering. Ett högt index fås när det är många arter som är känsliga för förorenat vatten och lågt index fås när toleranta arter dominerar. Ett ”rent” vatten får höga värden och tvärtom.
De bägge indexen delas upp i fem klasser. Klass 1 (blå markering) indikerar ”rent vatten” och klass 5 (röd markering) indikerar mycket påverkat vatten.
|
Klass
|
Benämning | Danskt Faunaindex | Shannons diversitetsindex |
|
1
|
Mycket högt index | 7 | >3,71 |
|
2
|
Högt index | 6 | 2,97-3,71 |
|
3
|
Måttligt högt index | 5 | 2,22-2,97 |
|
4
|
Lågt index | 4 | 1,48-2,22 |
|
5
|
Mycket lågt index | <3 | <1,48 |
Källa: SNV rapport Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, 4913
Funktionella grupper
Djursamhället kan delas in i funktionella grupper beroende på vad djuren lever av och hur de äter och i olika grupper beroende på hur känsliga de är för föroreningar.
| Funktionell grupp | Typ av föda | Ätmönster | Exempel djurgrupper |
| Sönderdelare | Grovt organiskt material, främst löv med vidhäftade mikroorganismer särskilt svamp. | Tuggar och biter sönder | Ett flertal familjer av nattsländelarver, bäcksländelarver och kräftdjur; en del tvåvingar |
| Filtrerare | Fint organiskt material, mikroorganismer särskilt bakterier, och förbipasserande alger i vattnet. | Samlar ihop födan med hjälp av hår på kroppen, specialiserade filtrerings- organ eller nät och slemlager. | Nätspinnande nattsländelarver, knott och andra tvåvingar, vissa dagsländelarver |
| Detritusätare | Fint organiskt material, mikroorganismer särskilt bakterier, och organiskt mikrolager. | Samlar organiskt material på ytan, eller gräver ner sig i mjukt sedimentet | Flera dagsländelarver, fjädermygglarver och svidknottlarver |
| Skrapare | Påväxtalger, särskilt kiselalger och organiskt mikrolager | Skrapar, rispar och ”dammsuger” | Flera familjer av dagsländelarver, och nattslände larver, snäckor, vissa tvåvingar, dagfjärilar och skalbaggar |
| Predatorer | Djurbyte | Biter eller sticker sitt byte | Trollsländor, sävsländor, vissa bäcksländor, nattsländor, två- vingar och skalbaggar |